Svårt...

Varför är livet så orättvist? Varför ska en så fin människa behöva sluta sina dagar i livet så ung?

Ja det är många frågor man har och ännu mer ha min äldsta son...

M: Varför dog F's pappa?

Jag: Han var så sjuk.

M:Mamma, vad händer när man dör?

Jag:Ja du man far ju till himmelen.

M: Jaha, men hur kommer man dit då?

Jag:Ja, men flyger dit.

M:Men hur ser man ut när man dör? Ser man ut som man gör när men lever fast man får vingar eller?

Jag:Ja precis.

M: Jaha, men om man blir hungrig då? finns det mat där uppe?

Jag: Ja vännen det finns allt du vill ska finnas =)

M: Jaha vad bra, men kan man inte rammal ner från molnen?

Jag: Nä vännen man kan inte det, men man kan titta ner på alla man tycker om.

M: Men du mamma, F måste vara jätte ledsen nu och hennes mamma.

Jag: Ja de tär dom och F's lillebror oxå.

M: Ja, fy vad jag tycker synd om dom mamma.

Jag: vet du vännen det gör jag med (nu kan jag inte hålla tårarna tillbaka)

M: Nu sitter T och titta på F och A.

Jag: Ja Melvin det gör han, han ser till att dom har det bra.

Fattar ni hur man ska kunna hålla tårarna tillbaka i denna konversation med en så klok son?

Tar en text dom F la ut. Det är Kent - M

Du faller handlöst framför mig
på din väg mot okända land
Och när din sjukdom tagit dig
ska jag ge någon gata ditt namn
Tar fram vår kamera
Tar ännu en bild
Där du bara ler och ligger still
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
Ja, det verkar så enkelt vännen
Men ingenting i denna världen var
väl någonsin lätt att förstå

Jag tog en roll när du blev sjuk
En roll som krävde hårdare hud
Min kraftreserv den tar snart slut
Som min tro på en ingripande gud
I ditt stora hjärta börjar slagen bli små
Och du rör min kind så jag förstår
att det bara är timmar tills du går
Lalalalalala...
Fem steg bakåt, två steg fram
På lite håll liknar det dans
Och i drömmen håller du i min hand
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
I en värld byggd av män för männen
Där ingenting har något värde
Utom minnet av allt som var vårt